Jägmästare i Sverigetopp – men för få utbildas

Skogliga utbildningar tillhör de som ger stört möjligheter till arbete. I årets Högskolepejl hör såväl jägmästare som skogsmästarexamen till de utbildningar som har högst etableringsgrad i landet, tillsammans med bland annat speciallärarexamen, lantmästarexamen och civilingenjörsutbildningar. Undersökningen publicerades av Svenskt Näringsliv den 30 september

Gröna arbetsgivares kompetenskartläggning 2026 bekräftar bilden: medlemsföretagen behöver rekrytera omkring 250 specialister och rådgivare inom skogsbruk under de närmaste tre åren.

Resultaten speglar skogsnäringens stora och långsiktiga kompetensbehov. De som tar examen har mycket goda möjligheter att snabbt få arbete. Trots de goda jobbmöjligheterna är antalet studenter inom högre skoglig utbildning lågt. Arbetsmarknaden efterfrågar fler utexaminerade än utbildningarna i dag levererar.

De små studentgrupperna inom skogliga utbildningar gör dessutom att flera inriktningar inte syns i de sammanfattande jämförelserna. Högskolepejl redovisar inte utbildningar med färre än 50 examinerade i sina sammanställningar, vilket innebär att några av arbetsmarknadens mest efterfrågade utbildningar riskerar att inte synas i de topplistor över utbildningar som ger jobb.

Det är särskilt problematiskt när kompetensförsörjningen är en av svenskt näringslivs största utmaningar. Enligt Svenskt Näringsliv upplever sju av tio företag att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera personer med högskoleutbildning. Kompetensbristen begränsar både tillväxt och omställning.

Resultaten i Högskolepejl är både ett styrkebesked och en varningssignal för svensk skogsnäring. Utbildningarna fungerar och kompetensen efterfrågas, men det låga antalet studenter riskerar att fördjupa kompetensbristen.  Utvecklingen inom de skogliga yrkesutbildningarna visar dock att trenden går att vända. Ett långsiktigt, strategiskt och samordnat arbete har lett till att allt fler utbildar sig till skogsmaskinförare. Nu är målet att nå samma utveckling inom de högre skogliga utbildningarna.

Gröna arbetsgivare inrättar därför den nya tjänsten kompetensstrateg för högre utbildning inom skog. Det arbetssätt som har bidragit till fler skogsmaskinförare ska nu tillämpas på de högre utbildningarna. Uppdraget är att stärka dialogen mellan utbildningssystemet och arbetsmarknaden, synliggöra kompetensbehoven och bidra till att fler söker och fullföljer utbildningar som leder till arbete.

– När skogliga utbildningar ger några av de bästa möjligheterna till jobb borde fler få upp ögonen för dem. De starka etableringssiffrorna visar att Sverige behöver utbilda fler för att möta skogsnäringens framtida kompetensbehov, säger Emma Terander, arbetsmarknadschef på Gröna arbetsgivare.