Prisreglera inte djursjukvården på fel underlag
Gröna arbetsgivare välkomnar diskussionen om kostnader för veterinärvård – pristransparens är en förtroendefråga, och det finns saker branschen kan och vill göra bättre. Men en seriös debatt kräver att man jämför äpplen med äpplen. Det skriver Lena-Liisa Tengblad, vd på Gröna arbetsgivare, och Emma Terander, branschansvarig på Svensk Djursjukvård, på SvD debatt.
Att rapporteringen om priserna ser olika ut förklaras av att SCB, försäkringsbolagen och vi själva mäter olika saker över perioden 2020 till 2025. Medan SCB mäter listpriser på hemsidor och försäkringsbolagen mäter skadekostnader – som ingetdera inte ger en rättvisande bild – så mäter Gröna arbetsgivare hur mycket företagen rapporterar att de höjt sina priser från ett år till nästa.
Den enskilt största anledningen till kostnadsökningen är medicinsk, framhåller skribenterna. Dagens avancerade djursjukvård är inte densamma som för 10–15 år sedan. Till det kommer bland annat stigande kostnader för förbrukningsmaterial, el hyror, en långvarig brist på legitimerade djursjukskötare och strängare krav på antibiotikaanvändning och vårdhygien än i de flesta jämförelseländer.
Den räddar liv, men det kostar, konstaterar Tengblad och Terander. ”Få veterinärer vill idag erbjuda en lägre standard än vad som är medicinskt möjligt, och få djurägare vill heller nöja sig med det”, skriver de.
Politiska genvägar i form av prisreglering eller ägarbegränsningar är inte rätt väg, det riskerar att hämma entreprenörskap, försämra tillgängligheten och i värsta fall få svensk djursjukvård att backa kvalitetsmässigt, klargör de vidare.
Gröna arbetsgivare har inga invändningar mot en branschöverenskommelse om prispublicering – men jämförelserna måste göras på ett rättvisande sätt.
”Låt oss föra diskussionen vidare med rätt siffror på bordet”, avslutar de.