”Jag tror inte djurägarna vill att vården ska ta steg tillbaka”
Han är jurist i grunden och sedan 2025 vd i familjeföretaget Hallands djursjukhus. Förra året valdes Pekka Lähdekorpi också till ordförande i djursjukvårdssektionen i Gröna arbetsgivare. Det senaste året har mycket av sektionens arbete kretsat kring debatten om djursjukvårdens priser – en fråga där Pekka gärna vill bidra till transparens.
– Prisdebatten är central och en viktig förtroendefråga för hela branschen, och den arbetar vi väldigt aktivt med. Men det har varit många andra viktiga frågor också, som regleringar för djurvårdare, remisser kring bland annat veterinär beredskap och inte minst avtalsförhandlingar. Så det har varit ett intensivt år för sektionen som verkligen har jobbat hårt, säger Pekka Lähdekorpi.
Efter att ett antal fall lyfts i medierna där djurägare betalat höga kostnader för vård av sina djur, höjdes i höstas röster från socialdemokratiskt håll för politisk reglering av djursjukvårdsmarknaden. Pekka Lähdekorpi tycker inte att prisdebatten har givit en helt rättvisande bild.
– Den dyraste vården, på de stora djursjukhusen i de största städerna, har ofta de mest komplicerade fallen i landet. Det blir missvisande att på basis av det säga att all djursjukvård är dyr. Jag välkomnar Konkurrensverkets pågående utredning och har även förhoppningar om att branschen tillsammans med framför allt försäkringsbolagen ska kunna hitta lösningar för bättre tydlighet.
Har vi en fungerande djursjukvårdsmarknad i Sverige?
– Det korta svaret är ja, vi har på många sätt en välfungerande marknad med hög tillgänglighet och högkvalitativa tjänster, men vi har just nu ett företroendeproblem kopplat till prissättning. Det har hänt mycket under det senaste decenniet där branschen har genomgått en större konsolidering. Det tillsammans med den snabba utvecklingen av djursjukvården skapar nya strukturer och kundbeteenden som kanske inte hunnit sätta sig ännu – man ska komma ihåg att branschen är relativt ung. Om man ställer samma fråga om tio år så kan läget vara annorlunda.
– Jag tycker att både vi veterinärföretag och försäkringsbolag har varit lite senfärdiga när det kommer till pristransparens, där måste vi från branschen bli tydligare och komma med egna lösningar som gagnar djurägarna. Detta är något branschen behöver lösa på egen hand.
Vad är bakgrunden till djursjukvårdsdebatten?
– Det är flera saker som samspelar tror jag. En viktig drivande faktor är den megatrend som handlar om att våra husdjur ofta blir fullvärdiga familjemedlemmar. Djurägare är beredda att gå väldigt långt för att försöka se till att sitt sjuka husdjur blir friskt. Samtidigt har utvecklingen inom djursjukvården och vården i sig gått framåt väldigt mycket. I dagens djursjukvård finns det ofta goda prognoser för att husdjuren ska bli friska. Men avancerad vård kommer också med ett pris.
Djurägare är beredda att gå väldigt långt för att försöka se till att sitt sjuka husdjur blir friskt.
Varför har djursjukvården blivit dyrare?
– Djursjukvården idag är inte att likställa med den för bara 10–15 år sedan. Då bedrevs en vård som inte hade den tekniska och yrkesmässiga standarden som finns idag. Idag har vi apparaturen och kunskapen att öka chanserna för att djuret blir friskt. Få veterinärer vill idag erbjuda en vård som de anser inte är tillräckligt bra med dagens standard, samtidigt som få djurägare nöjer sig med en vård som inte är den bästa för sitt djur. Och notan blir högre när vårdinsatsen ökar.
Vad säger du till dem som ändå tycker att djursjukvården är för dyr?
– Så länge det handlar om vanliga saker som vaccinering, kastrering, ID-märkning med mera, har jag svårt att tro att många djurägare tycker det är för dyrt. Blir djuret däremot allvarligt sjukt och det är svårt att på förhand bedöma vad felet är så blir det svårare att överblicka vad slutkostnaden ska landa på, och det behöver bli tydligare – men det är en komplicerad fråga hur man än vrider och vänder på det.
– Vi vill utföra vård enligt den standard som är bäst för djuret – det tror jag alla vill, men vårdalternativen måste likväl upp på bordet och bli tydligare för djurägaren. Skulle det bli aktuellt med lagstiftade begränsningar i branschen, ja då får man också ta ansvar för att entreprenörsviljan sjunker och att svensk djursjukvård riskerar att ta ett antal steg tillbaka. Jag tror inte att det är det djurägarna vill.
Vad är det som kostar och varför kan det skilja?
– Avancerad vård kostar eftersom den kräver specialiserad personal och utrustning och omfattande vårdinsatser. Vård som utförs på udda tider på dygnet driver också kostnad. Det är stor skillnad på ett dygnetruntöppet specialistdjursjukhus och en dagöppen klinik med enklare verksamhet. Idag jämförs de här två verksamheterna som att det vore samma sak, men det handlar ofta om olika kompetenser, olika typer av diagnostik och delvis olika vård.
Skiljer priserna i Sverige jämfört med andra länder i Europa?
– Jag har inte detaljerad kännedom om denna jämförelse, men jag har svårt att tänka mig att likvärdiga verksamheter vad gäller kvalitet skulle vara mycket billigare utomlands. Ofta haltar jämförelserna, man måste verkligen veta vad man jämför. I flera andra europeiska länder säljer veterinärföretagen mediciner direkt till djurägaren, vilket svenska veterinärföretag är förbjudna att göra då sådan försäljning är förbehållet godkända apotek. Det ger dem en vinst som gör att de istället kan hålla nere priserna på vårdåtgärderna. Men den totala kostnaden kanske inte blir lägre.
– Något som skiljer är däremot att vi i Sverige har legitimerade djursjukskötare, ett legitimationsyrke som generellt sett inte finns i andra länder. Bristen på djursjukskötare är en av många faktorer som verkat i dryga decenniet och som i slutändan påverkat priserna.
Vad har djursjukvården för etiskt ansvar – ska man behandla allt om det går?
– Det är klart att djursjukvården har ett ansvar, då djurägarna ofta gör vad veterinären råder dem till. Djursjukvårdens etiska värdegrund förändras i takt med att samhället utvecklas och människors värderingar ändras. Svårt skadade och sjuka djur kan idag räddas till ett liv med bra kvalitet jämfört med avlivning som ett enda alternativ förr. Men det är inte självklart att vi ska göra allt bara för att vi kan och djurägaren vill och kan betala för det.
– Detta ser jag som en avgörande förtroendefråga för branschen att kunna hantera på ett bra sätt i takt med att utvecklingen fortsätter att gå framåt. I det dagliga arbetet vilar det ett stort ansvar på den enskilde veterinärens integritet och etik, och det behövs en väldigt god dialog med djurägaren så att man landar rätt.
