EKONOMISK ANALYS - EKONOMI & KONJUNKTUR

Fortsatt press på dieselmarknaden

Mellanösternkrisen fortsätter att prägla dieselmarknaden. Störningar i sjöfarten och skadade raffinaderier begränsar tillgången, och priserna riskerar därför att förbli höga även om oljeflödena genom Hormuzsundet förbättras. Det skriver Petter Danielsson, chefsekonom på Gröna arbetsgivare, i det senaste ekonomisvepet.

14 oktober 2026

Petter Danielsson, chefsekonom på Gröna arbetsgivare. Foto: Anna Levin

Svensk BNP växte i augusti. Ekonomin växte preliminärt med 1,1 procent jämfört med juli enligt SCB. Både hushållens konsumtion och varuproduktionen bidrog. Konjunkturinstitutet räknar nu med 3 procents tillväxt i år och 2,4 procent nästa år.
Spannmålspriserna fortsätter uppåt. Världsmarknadsprisindex för spannmål (FAO) steg med 5,1 procent i september och låg 17,2 procent över nivån ett år tidigare. Vetepriserna steg med 6,3 procent, främst till följd av ryska attacker mot ukrainska hamnar och lastfartyg, vilket i praktiken stoppat stora delar av Ukrainas sjöexport. Även ukrainska motattacker i Svartahavsområdet bidrar till utvecklingen.
Mellanösternkrisen håller dieselmarknaden under press. Både störningar i sjöfarten och skadade raffinaderier begränsar tillgången. Dieselpriserna riskerar därför att förbli höga även om oljeflödena genom Hormuzsundet förbättras. Internationella energiorganet IEA uppmanade den 11 oktober medlemsländerna att påskynda tidigare beslutade utsläpp från strategiska lager samt överväga ytterligare tillskott av diesel.
Inflationen steg till följd av högre energipriser. Enligt SCB:s preliminära siffror ökade KPIF-inflationen från 0,7 till 1,5 procent i september. Exklusive energi var inflationen däremot oförändrad på 0,5 procent. Men ju längre energikrisen består, desto troligare är det att dyrare energi sprider sig till övriga priser. Inflationsriskerna talar fortsatt för att Riksbanken inleder en räntehöjningscykel innan årsskiftet.
Högre ränteläge i framtiden? På senare tid har de tioåriga statsräntorna i flera utvecklade ekonomier ökat till nivåer som ej skådats på 15 år. Att långräntorna har stigit beror inte bara på att energikrisen ökat inflationsoron och därmed förväntningarna på högre styrräntor. Storbanken SEB pekar i en ny analys på att en hög privat investeringstakt inom AI och energi skärper konkurrensen om kapital vilket driver upp marknadsräntorna. De risker som följer av hög offentlig skuldsättning i kombination med stora offentliga underskott i bland annat USA bidrar även till att långivare vill ha mer betalt. Det talar för ett varaktigt högre ränteläge även efter att energikrisen klingat av.