Bra besked om undantag, men politiken ska inte sätta löner
I dag meddelade regeringen att merparten av lantbruksyrkena undantas från det höjda lönekravet vid arbetskraftsinvandring. Lönekravet för undantagsyrkena landar istället på 27 825 kronor, vilket är lägre än dagens nivå. Gröna arbetsgivare välkomnar beskedet, men varnar för det principiella i att Tidöpartierna fortsätter att lägga sig i den roll som arbetsmarknadens parter har för svensk lönebildning.
– Det är ett bra besked för många av våra medlemsföretag. Att djurskötare, växtodlare och flera andra nyckelroller inom lantbruket omfattas av undantagen ger arbetsro inför ikraftträdandet, säger Emma Terander, arbetsmarknadschef på Gröna arbetsgivare.
Tillsammans med möjligheten till säsongsarbetstillstånd ger undantagen de gröna näringarna ett rimligt utrymme att fortsätta bedriva verksamhet och bidra till svensk livsmedelsförsörjning. Utländsk arbetskraft från tredjeland utgör, tillsammans med naturbruksutbildad personal, de två grundstenarna för kompetensförsörjningen i sektorn.
Men Gröna arbetsgivare ser med växande oro på den principiella riktningen i regeringens politik.
– Det större problemet kvarstår: Tidöpartierna sätter sig själva i förarsätet för lönebildningen i Sverige. I vårt land är det arbetsmarknadens parter, fack och arbetsgivare, som förhandlar fram löner i kollektivavtal. När politiker fastställer lönegolv för enskilda yrken urholkas den svenska modellen", säger Lena-Liisa Tengblad, vd på Gröna arbetsgivare.
– Det är obegripligt att regeringen inte anser att lönen ska ligga på kollektivavtalad nivå, oavsett varifrån i världen den anställde kommer. Svenska kollektivavtal ska gälla för alla som arbetar i Sverige, det är så lönedumpning förhindras och det är så lika villkor säkras, säger Emma Terander.
Gröna arbetsgivare kommer fortsätta driva på för att hela lönegolvet ersätts av kollektivavtalad lön, oavsett undantagslistans utformning. Risken med dagens system är att lönebildningen flyttas in på Regeringskansliet och att företagens kompetensförsörjning blir beroende av politiska konjunkturer i stället för bransch- och avtalsfrågor.