”Hoten mot näringarna kommer från EU”

1. Vad utmärker ditt parti när det gäller frågor som rör de gröna näringarna?

”Den stora skiljelinjen i svensk politik idag hävdar jag går mellan konsekvensetik på vår sida och pliktetik på den andra sidan. För en konsekvensetiker är resultatet viktigare än handlingen. Det gör att man måste väga alternativ mot varandra, titta på vilka konsekvenser saker får och ta hänsyn till alla värden som står på spel. En utpräglad pliktetiker tittar istället på en fråga i taget.

När det gäller jord och skog ligger SD, M och KD väldigt nära varandra, och S i vissa avseenden också. Vi har väl kanske varit lite tydligare, och M och KD lite försiktigare, men det finns väldigt mycket samsyn och det är ett väldigt väl fungerande samarbete i de här frågorna inom Tidökretsen.”

2. Hur är förutsättningarna för de gröna näringarna, och vad kan politiken göra för att främja näringarna?

”Jag tror förutsättningarna idag är ganska bra för de gröna näringarna. Det är mycket som ligger i tiden där gröna näringar kan bidra. Sedan är situationen inom jordbruket och skogsbruket ganska olika. I skogsbruket finns egentligen alla delar på plats, medan på jordbrukssidan är det mer som måste göras.

För jordbruket måste lönsamheten upp och det handlar mycket om att fått bort regelkrånglet. Det är ett långsiktigt arbete att dels förenkla de regler som redan finns, dels se till att det inte kommer nytt krångel.

Att möjliggöra och sprida fortsatt teknik- och metodutveckling är viktigt.

Vi måste också jobba mer med strategiska stöd där pengarna verkligen gör skillnad, och så behövs en större frihetsgrad och helst en minskad skattebörda. Här hoppas vi kunna göra mer nästa mandatperiod.

Att möjliggöra och sprida fortsatt teknik- och metodutveckling är viktigt. Nu saknas det ett kunskapsnav för växtodlingen. Det gäller att se till att sort-framtagandet för svenska odlingsförhållanden fungerar och här har vi gott hopp. Förhoppningsvis kommer det bli möjligt att använda genredigeringsmetoder såsom CRISPR i en snar framtid.

Vi vill öka livsmedelsproduktionen, samtidigt har vi ett mycket stort beting att minska utsläppen. Då kommer vi in på något som vi är väldigt kritiska till, nämligen hur EU fungerar. För klimatmålen ser vi att det förnuftiga hade varit att utsläppen ska minska per producerad enhet och inte totalt sett i jordbruket, för då måste man ju minska produktionen. Ett sådant regelverk skulle ju främja produktionen där klimatbelastningen är minst, vilket är Sverige.

För skogens del är det viktigt att äganderätten får vara stark. Även när det gäller skogen kommer hoten från EU-nivå och från internationella överenskommelser.”

3. Hur de ser du på Sveriges självförsörjning, och vad behöver göras för att vi ska ha en god beredskap framöver?

”Kan vi höja vår produktion i Sverige så är det bästa receptet för en ökad beredskap. Vi har också pekat på att vi måste få till spannmålslager, det är ju livsmedel som är utomordentligt att lagra. Och vi har en överskottsproduktion av det i Sverige.

Det skulle vara bra om vi kunde säkra svensk produktion av gödsel

Sedan är det ju insatsmedlen – det skulle vara bra om vi kunde säkra svensk produktion av gödsel till exempel, åtminstone en viss mängd, så att vi inte är helt beroende av import. Det pågår ju många spännande tekniska projekt som kan förbättra situationen. Men det måste vara ett konkurrenskraftigt pris, annars blir det inte livskraftigt av sig självt. Man kan behöva stödja i en övergångsfas, det kan vi vara positiva till.”

4. Vad behöver göras för att öka attraktiviteten och säkra kompetensförsörjningen inom de gröna näringarna?

”Om jag målar upp den här bilden: Skulle någon ung person vilja gå in i ett företagande som, om du anstränger dig riktigt hårt och har lite tur, ger en 5-procentig vinst? Blir du sjuk eller om det blir torrår eller om du får smitta i besättningen så har du negativa siffror. Det är inte så konstigt att många tvekar. Kan vi öka lönsamheten ett snäpp tror jag att många fler skulle vara beredda att söka sig till den här branschen.

Det är inte så konstigt att många tvekar.

Något som vi driver från SD:s sida är att det ska vara socialt hållbart också, därför har vi länge arbetat för att det ska finnas en statlig subventionering av avbytartjänst för små mjölkföretag och andra djurhållare. Det måste finnas en möjlighet för dem som är små att kunna få ha ett andningshål en vecka kanske och hjälp vid kris. Den sociala säkerhetsventilen tror jag skulle få fler unga att vilja och vågar kliva in i lantbrukaryrket.”